PRS Medi och botilia1

Hon såg på honom och nickade, lämnade rummet och gick ut från rummet och började gå mot sitt rum igen och sjönk ner på sängen och lade sig sedan. Hon drog upp benen och började att gråta.

Marcus suckade lågt och såg på klockan, det började bli kväll och det fanns inte mycket mer han kunde göra eftersom de flesta skulle börja gå och lägga sig.

Det blev morgon igen och Marcus klädde på sig nya kläder innan han gick ut från sitt rum och ner till köket. Han tog en bricka med lite mat innan han öppnade Julies dörr.
- jag tänkte att du ville äta inne på ditt eget rum idag sa han.

Hon hade sovit ihopkrupen på sängen och hade lite blod på kudden och såg över axeln.
- Det kan jag väl.
Hon satte sig upp och såg ner och rullade tummarna. Hon såg blek ut och såg på honom.
- Så mina föräldrar minns inte mig?

Han skakade lätt på huvudet.
- nej, dina föräldrar minns dig inte längre sa han och skakade lätt på huvudet.
- jag tänkte om du vill sen så kan jag visa dig runt på de ställen där ni egentligen inte får va så han och ryckte lätt på axlarna.

Hon drog upp benen och såg på honom med de gröna ögonen och såg sen bort.
- Varför ska jag då bli fri om några år? Ingen minns mig.

- för att man kan alltid skapa sig ett nytt liv, i alla fall som mänsklig, om man tar mig så är jag lite fast i min roll så han och skrattade sakta. Han visste egentligen inte vad han skulle säga, varför var han inte ens arg på henne?

- Men man måste väl ha en familj att vara med?
Hon såg på honom och sedan brickan. Suckade och tog sedan och började att äta.
- Jag har fortfarande ont i nacken.

Han nickade.
- jag kan ta dig till läkaren om du vill? Så han och bet sig löst i läppen, med andra tjejer skulle han aldrig vara så trevlig.

Hon nickade bara och åt sakta upp och såg på de kläderna hon hade på sig och såg sedan på garderoben.
- Jag vet inte om jag duger som en illusion till dina familjemedlemmar.

- jag ska visa dig till var du kan byta om också, men ät upp sin mat först sa han innan han vände sig ut där han såg Carolin.
- och du, hur kunde du få henne att tro att hon kunde fly, ville du att jag skulle straffa henne? Så han kyligt och tog tag i Carolins handled.