[PRS] Rollspelargärna och Countess
Forum > Quidditchplanen > Rollspel > [PRS] Rollspelargärna och Countess
Användare | Inlägg |
---|---|
countess
Elev |
Låter bra!
~~ Helgen kom och det var dags för tredjeårseleverna och däröver att göra en utflykt till Hogsmeade. En liten by med stugor och affärer som låg i närheten av tågstationen för Hogwarts Express. Det här var Killians och Leahs chans att söka upp bröderna. Medan de andra eleverna var fullt upptagna med att strosa omkring i Godisbaronen och Zonkos affär för skämtartiklar, eller med att ta en honungsöl på Tre Kvastar, så skulle de ge sig iväg för att ta reda på information om hennes trollstav. Killian hade anmält sig frivillig att eskortera eleverna till byn och stod nu och samlade in lappar med underskrifter från föräldrar vars söner och döttrar fortfarande var under sjutton år. 19 dec, 2018 20:45 |
rollspelargärna
Elev |
Leah svalde hårt, hon var tvungen att erkänna att hon var ganska nervös. Hon drog på sig en klädnad och ett par tjockare skor och la staven i tryggt förvar innanför Sin klädnad innan hon gick ut från skolbyggnaden. Det var en ganska varm dag och Leah njöt av solen. Hon och Killian hade bestämt att mötas vid spökande stugan eftersom där i princip aldrig var elever eftersom alla hade fullt upp med zonkos och honungsöl. Leah kollade runt och pratade med sina vänner, hon hade ljugit ihop en historia om att hon skulle gå med Marcus på en promenad runt om och till Marcus hade hon sagt att ho skulle vara med sina vänner. Hon började gå mot hogsmeade och kände en stark lust av att bara skita i allt och gå in på tre kvastar men istället begav hon sig mot den spökande stugan där hon satte sig på en sten i väntan på Killian.
19 dec, 2018 20:54 |
countess
Elev |
Efter att ha eskorterat eleverna till den lilla byn så började Killian försöka dra sig undan från folkmassorna. Men det var inte lika enkelt som han hade hoppats. En flicka från tredje läsåret hade lyckats tappa bort sina klasskamrater och det blev upp till honom att hitta dem igen. En pojke från Hufflepuff kom springandes efter att en grupp Slytherin-elever utsatt honom för några av Zonkos skämtartiklar. Men till slut lyckades han ta sig därifrån och kunde gå i riktning mot den spökande stugan.
Väl framme tittade han förundrande mot det gamla huset. Det hade inte förändrat sedan han senast var där. I många år hade byborna trott att den spökande stugan var hemsökt då de tyckte sig höra skrika inifrån, och därför höll sig de flesta på långt avstånd. Killian tittade sig omkring och fick till slut syn på Leah som satt och väntade på en sten. Det fanns någonting nervöst i hennes blick. "Du kan fortfarande dra dig ur om du vill.. och gå tillbaka till dina vänner. Jag tyckte att jag såg dem inne på Tre Kvastar", sa han med en len röst när han kommit fram till henne. "Allt du behöver göra är att berätta var jag kan hitta dina bröder, så beger sig mig dit ensam". Han log. Givetvis var han glad över att få spendera tid med Leah igen. Men samtidigt ville han inte utsätta henne för fara. 19 dec, 2018 21:30 |
rollspelargärna
Elev |
Hon suckade lågt och kollade på sin klocka, varför kom jan aldrig? De hade ju sagt prick och hon hatade när folk var sena, men förmodligen var drt för att han var lärare och behövde hjälpa några av de andra eleverna innan han kunde ta sig därifrån lite diskret. Hon log svagt när han äntligen kom och höjde på ögonbrynet med ett litet skratt innan hon reste sig när hon hörde vad han sa.
- du tror väl inte att du får åka utan mig. Det är Ju du som fått dåligt inflytande på mig och får en ravenclaw-elev att göra dåliga saker sa hon med ett litet skratt innan hon tog hans hand. - det kommer gå bra okej? Vi klarar detta Killian sa hon tyst och bet sig i läppen. Ibland undrade hon om det var honom hon försökte övertala att det skulle gå bra eller om det var hennes inre som hon försökte övertala, förmodligen båda två. Hon hade dock en klump i magen, hennes bröder hade varit med och plågat folk i sin egen familj så de skulle säkert inte tveka att göra det på sin lillasyster heller, men innerst inne hoppades hon på att de kanske ändrats och skämdes för vad de gjort. 19 dec, 2018 21:49 |
countess
Elev |
Killian drog lätt på munnen, men till skillnad från Leah så skrattade han inte. Han hade träffat de två bröderna tidigare och han visste vad de var kapabla till. Ett enda misstag kunde ge fruktansvärda konsekvenser.
"Okej, du kan följa med.. på ett villkor". Killian plockade fram någonting som liknade ett stort tygstycke. Det var en osynlighetsmantel som han hade lyckats hålla dold hela vägen till Hogsmeade (inte dödsreliken) . "Jag vill att du bär den här och håller dig undan”. Han tittade på henne med en allvarligare blick och höll fram manteln. Det var för bådas säkerhet. Om Andrew och Philip fick syn på sin lillasyster så kunde hon vara så gott som död. Och Killian skulle inte kunna skydda henne utan att avslöja sig själv. Fick de reda på att han hade valt att trotsa Mörkrets Herre så skulle han snart ha flera dödsätare efter sig. Om inte Voldemort själv. 19 dec, 2018 23:50 |
rollspelargärna
Elev |
Leah såg på honom och sen på osynlighetsmanteln han höll fram, hon hade aldrig sett en förr men hon visste hur de såg ut och funkade. Hon tvekade en stund innan hon sakta nickade och tog emot manteln och kände det mjuka tyget mot sina fingrar.
- okej då! sa hon med en liten suck och kollade ner på manteln i sin hand. - Mina bröder befinner sig troligen i det huset där de bodde tillsammans med sin pappa när de var små, de trivdes aldrig någonstans förutom i det huset, det är mörkt och läskigt precis som dem sa hon och bet sig löst i läppen. - och jag skulle inte bli förvånad om där finns fler dödsätare i huset, men mina bröder håller sig ofta bara för sig själva. la hon till. 20 dec, 2018 09:29 |
countess
Elev |
Killian kände till huset som hon pratade om. Faktum var att han hade varit där eftersom Voldemort ibland använde det när han samlade sina anhängare för stora möten. Han tog ett nytt grepp om Leahs hand och kramade den lite hårdare. Sen var de iväg. Genom spöktransferens förflyttade de sig från den spökade stugan och hamnade några gator ifrån Andrew och Philips hem. Killian rättade till sin klädnad och tittade mot Leah för att försäkra sig om att hon hade klarat sig fram helskinnad.
”Jag hoppas att du är redo”, sa han och hjälpte henne att dra över manteln. Han tyckte egentligen inte om att behöva utsätta henne för det som väntade. Hon borde befinna sig i Hogsmeade tillsammans med de andra eleverna. Sitta inne på Tre Kvastar med sina närmaste vänner och prata om vilka killar som de ville dejta. Killar i hennes egen ålder. Men istället stod hon där tillsammans med honom, sin lärare i försvar mot svartkonster, och var snart påväg in i ett hus som förmodligen kryllade av människor som på ett eller annat sätt gjort sig skyldiga till fruktansvärda brott. Flera av personerna som befann sig där inne letade dessutom efter Leah, och skulle inte lämna henne oskadd om de fick reda på att hon befann sig bland dem. De började gå närmare huset och det första hindret som de stötte på var en stor grind. Killian drog fram sin stav, lyfte den i luften och mumlade någonting tyst. Men istället för att vänta på att grinden skulle öppna sig, så kunde de nu gå rakt igenom den. Grinden hade en besvärjelse över sig som gjorde det omöjligt för mugglare att ta sig igenom. Bara dem med trollkarlsblod i sina ådror kunde passera. Killian såg sig omkring medan de gick längst uppfarten. De verkade ha tur. Han kunde varken se eller känna av några dementorer i närheten. De skulle enkelt kunna se rakt igenom manteln och avslöja hennes närvaro. De fortsatte upp för trappan och möttes där av en medelålders man som stod intill porten som skulle ta den in i huset. Killian gick mot dörren men mannen klev framför honom. "Är det verkligen nödvändigt?", sa Killian en aning irriterat. "Ledsen Killian. Men det är inga undantag..", svarade mannen oberört. Efter en kort suck tog Killian tag i slutet på sin väntar ärm och blottade dödskallen på sin arm. Mannen granskade märket, nickade till, men verkade inte nöja sig med det. ”Magi är makt..”, sa Killian med en skarp röst, och då dök det upp ett obehagligt leende i mannens ansikte. Han tog ett steg åt sidan för låta honom gå in. Killian gav mannen en sista blick innan han öppnade dörren, men väntade ett tag innan han steg in för att ge Leah chansen att smita in före honom. 22 dec, 2018 19:41 |
rollspelargärna
Elev |
Leah kollade runt, hon hade aldrig varit på detta stället utan bara hört om det av sina bröder, men hon förstod verkligen att de gillade det eftersom det var ensligt, mörkt och obehagligt. Hon kollade upp på mannen som stoppat dem och hennes hjärta tog ett skutt av rädsla, tänk om han skulle märka henne? Han såg inte riktigt ut som den som skulle acceptera att Killian hade med sig någon som henne. När dörren öppnades smet hon tyst in före Killian, väl inne i rummet fick hon akta sig för att inte krocka med någon av dödsätarna som fanns och som gick runt. Hon kände att hennes fot stötte i något och hon kollade ner på marken och kände illamåendet ända upp i halsen. Det hon krockat med var ett lik som låg med kroppen vriden i en obehaglig ställning och med ögonen vitt uppspärrade i skräck. Hon la handen för munnen för att inte flämta till, hon kände kvinnan som låg på marken, det hade varit en av hennes mosters vänner och en auror. Hon kollade efter Killian. Hon såg sig om efter sina bröder och hennes blick föll mot en stängd dörr, de var säkert där de var inne, instängda från alla andra och i värsta fall tillsammans med den mest onda trollkarl som någonsin funnits. Om Voldemort skulle befinna sig där inne visste hon inte hur hon skulle reagera utan hoppades att hennes bröder var ensam. Hon kollade efter Killian och följde tätt efter honom mot dörren för att inte tappa bort honom.
Hon tog ett djupt andetag när dörren öppnades och sen andades hon tyst ut, det var bara hennes bröder som satt därinne vid ett bord. Hon kände ilskan rusa över henne och hon hade sån lust att bara springa fram och kasta någon förbannelse över dem, de hade skadat sin egen moster och sin egen mamma utan att ens blinka, vad skulle de då inte kunna göra mot henne om de fick syn på henne? 23 dec, 2018 10:03 |
countess
Elev |
Eftersom Killian varken kunde se eller prata med Leah så fick han istället försöka lyssna efter var hon befann sig. Han tycke sig höra ett nästan ljudlöst flämtade och strax efter det upptäckte han den livlösa kroppen som blockerades deras väg. Han kände inte igen kvinnan, men skräcken i de uppspärrade ögonen tydde på att henne sista stund i livet hade varit plågsam. Hans blick föll sedan på samma dörr som Leah tittade på. Även han gissade på att bröderna befann sig där inne. Han började gå mot den, men stannade plötsligt till då han tyckte sig få syn på en välbekant gestalt längre bort i korridoren. En ståtlig ung man som stack ut från mängden med sitt silverblonda hår och bleka hy. Det var Gideon, en trollkarl vars ansikte prydde efterlysningsaffischer över hela landet och som sades vara en stor fara för alla mugglare och mugglarfödda som korsade hans väg. Det knöt sig lätt i Killians mage. Gideon var inte bara hans avlägsna släkting, utan hade också varit hans bästa vän när de fortfarande gick på Hogwarts. Gideon blev dock relegerad efter att ha fört in ett ondskefullt objekt i skolan och använt det mot en elev som, enligt honom, inte hade någonting där att göra – en flicka med mugglarfamilj. Han försvann spårlöst, men det visade sig att han hade letat upp Han-Som-Inte-Får-Nämnas-Vid-Namn för att bli en dödsätare. Och efter att ha lyckats fälla den dåvarande ministern blev han även en del av Voldemorts innersta cirkel, vilket också gjorde honom till en av trollkarlsvärldens mest efterlysta brottslingar. Aurorer hade letat efter honom i flera år, men aldrig lyckats fånga honom.
När Killian såg sin barndomsvän önskade även han att han hade en osynlighetsmantel över sig. Om det var någon som kunde förstöra deras planer så var det han. Lyckligtvis stod Gideon med ryggtavlan mot dem och såg ut att vara mitt uppe i en diskussion med en annan dödsätare. Killian snabbade på stegen mot dörren, tog i dess handtag och klev in i rummet. Hoppades på att Leah hade hunnit smita in när han stängde dörren efter sig. Väl inne i rummet fick han genast syn på hennes två bröder som satt ensamma vid ett bord. Båda två tittade frågande på honom och Killian gjorde allt han kunde för att verka oberörd. "Andrew.. Philip..", sa han kallt och gjorde en snabb nickning mot dem. Han gick sedan fram och satte sig på en stol på andra kortsidan av bordet, knöt sina händer och lutade sig tillbaka mot ryggstödet. ”Jag hörde att ni använt cruciatusförbannelsen på en halvblod. jag trodde att ni föredrog mugglarfödda? ”, fortsatte han, låtsades vara helt ovetande om relationen mellan dem och Kate Brown. 28 dec, 2018 23:53 |
rollspelargärna
Elev |
Andrew vände sig mot Killian och höjde ett ögonbryn.
- så du sticker från din fina lärarposition för att fråga om vad vi gör? Har inte du uppsatser att rätta eller? sa han med ett hånfullt flin. Philip såg på Killian och nickade sakta. - du har helt rätt i att vi föredrar mugglarfödda, men vi kunde ju inte låta bli när vår smutsiga så kallade mor stod i vägen, hade hon bara lyssnat på oss när vi kom in i huset så hade detta aldrig skett, hade hon bara sett till att mörkrets herre fick tag på vår äckliga smutsskallesyster så hade hon aldrig blivit utsatt för förbannelsen sa han som att det var det mest naturliga på hela världen och hade till och med ett litet leende på läpparna, han såg ut som en liten pojke på julafton. Leah kände hur det knöt sig i magen och hon fick upp bilder i sitt huvud av vad hennes bröder gjort mot sin egen mamma, hon var tvungen att sätta sig ner på marken för att inte svimma. - jag vet inte om du fått höra det men nu när du ändå är här så kan du ju stanna, mörkrets herre kommer hit och samlar alla oss närmaste för att diskutera något, han borde komma nu om en kvart och jag är säker på att han skulle tycka det var oerhört trevligt att träffa dig Killian sa Andrew och kollade på honom med ett litet flin. Leahs hjärta frös till, hon visste att de skulle få bra information av att stanna och att Killian inte kunde tacka nej, men att se mörkrets herre i egen hög person, det visste hon inte om hon skulle klara även fast hon i detta läget visste att hon var tvungen att se honom. 29 dec, 2018 11:02 |
Forum > Quidditchplanen > Rollspel > [PRS] Rollspelargärna och Countess
Du får inte svara på den här tråden.