Slaget om Hogwarts min version [SV]

^
Spännande!
Jag vill veta vad som händer!

Då får du vänta tills minst klockan 5.

^
Men det är ju långt!

den som väntar på något gott väntar aldrig för länge

Ohh, vill så gärna höra mer!

Kap.8 Kompisar eller fiender?

Hermione:
När Harry och Ron hade lämnat rummet blev det tyst. Dumbledore harklade sig.
''Jag föreslår att vi sover på saken.'' Hermione nickade stumt och följde McGonnagoll ut ur sjukhusflyglen. Ginny låg sovande kvar. Efter en massa oroliga blickar över axlen så var hon ute och började gå mot Gryffindors sällskapsrum. Hon insåg plötsligt att hon inte kunde lösenordet.
''Em…'' sa hon.
''Utan lösenord stannar man ute.'' Sa Tjocka Damen.
''Men…jag har kunnat det…dessutom är jag förste Prefekt.'' Sa hon lite säkrare.
''Men du har inget lösenord.'' Sa Tjocka Damen envist. Hermione kände hur hjärtat sjönk. Plötsligt hörde hon steg bakom sig.
''Granger! Vad gör du här?'' sa Professor McGonnagoll.
''Jag har glömt lösenordet.'' Sa hon generat. McGonnagoll tittade på henne och sa sedan:
''Nougatströssel'' Tjocka Damen svängde motvilligt åt sidan.
''Tack professorn.'' Sa Hermione och klev in. Sällskapsrummet var tomt. Elden glödde svagt. Hermione gäspade och gick upp och la sig. När hon låg ner var hon inte trött längre. Vad skulle hon göra? Hjälpa Ginny att få tillbaka minnet eller bli sams med Ron? Hon låg vaken i timmar och tänkte. Tillslut bestämmde hon sig.
Ja...så får det bli.... tänkte hon och somnade.

RING! Hermione stängde trött av sin väckarklocka och gäspade. Hon hade sovit dåligt.
''Sovit gott?'' frågade Lavander som stog och kammade sig.
''Nej faktiskt inte. Du då?''
''Som en stock.'' svarade hon muntert. Det var väldigt irriterande.
''Jaha så trevligt.'' sa hon och började leta efter sin slips.

När hon kom ner i Stora Salen möttes hon inte av muntert pladdrande utan av en massa viskingar. Hon gick och satte sig med Lavander och Padma.
''Vad pratar alla om?'' viskade Lavander nyfiket.
''Det som hände igår. Med Ginny Wealsey. Alla vet om att hon har tappat minnet.'' viskade Padma tillbaka.
''Oj redan?'' viskade hon förvånat.
''Japp. Sånt sprider sig snabbt.'' viskade Padma och tog en skiva rostat bröd. Hermione tog ett glas pumpasaft och Lavander en tallrik flingor. Viskandet fortsatte. Plötsligt reste sig Dumbledore. Viskandet upphörde.
''Angående det som hände med miss Weasley igår så vill vi konstatera att hon börjar bli bättre.'' Viskandet bröt ut igen.
''Men på grund av händelsen så är alla lektioner inställda idag och imorgon.'' Det var knäpp tyst.
''ALLA lektioner?'' ropade en pojke från Huffelpuff.
''Alla lektioner. Lärarna måste reda ut det som hände.'' Någon från Ravenclaw började applodera. Hennes kompisar stämde in. Sedan någon från Huffelpuff. Sedan en från Slytherin. Men det var alla. Det sista ekot ekade bort och dem som hade apploderat satt och rodnade.
''Så iväg med er. Ta vara på friheten.'' sa Dumbledore. Det blev ett muller från alla bort och eleverna strömmade ut. Alla utom Harry Potter.

Harry:
Han var tvungen att ta reda på hur Ginny mådde. Tvungen att se om han kunde hjälpa till.
''Potter! Vad gör du kvar?'' sa någon bakom honom. Det var Snape.
''Jag väntar på Professor Dumbledore.'' sa han. Snape tittade misstänktsamt på honom och stegade iväg.
''Harry?'' Dumbledore tittade på honom. Han svalde.
''Jag vill hjälpa till.'' sa han bestämt.
''Med vad?'' frågade Dumbledore.
''Med det som hände Ginny Weasley.'' sa han.
''Aah...vad gör man inte för den man älskar?'' Sa Dumbledore. Han skrockade.
''Får jag?'' frågade Harry osäkert.
''Och vad hade du tänkt göra?'' frågade han. Harry blinkade förvånat.
''Det som måste göras.'' sa han.
''Vi börjar med att ge tillbaka Miss Weasleys minne. Sedan tar vi reda på det som fick henne att tappa det. '' Harry nickade.
''Kan jag besöka henne?'' sa han tveksamt. Dumbledore nickade. Harry andades ut och började gå mot sjukhusflyglen. Han kikade in och såg Ginny sitta och äta frukost. Han hostade till för att få hennes uppmärksamhet. Hon upptäckte honom och vinkade in honom. Han satte sig på en stol.
''Hej Harry Potter'' sa hon glatt.
''Kalla mig Harry.'' sa han hastigt.
''Okej Harry. Jag är ledsen om jag sårade dig igår men jag har faktiskt ingen aning om vem du är.''
''Det gör inget. Men du vet väll att du en gång har vetat vem jag är?'' sa han tveksamt.
''Ja det vet jag. Madam Pomfrey berättade det.'' Hon tog en tugga av sitt rostade bröd. Det blev tyst.
''Såå...när blir du utskriven?'' sa han för att bryta den obehagliga tystnaden.
''När jag får tillbaka minnet. Alltså tills jag kommer ihåg vem du är.''förklarade hon. Han nickade.
''Vet du något sett mugglare brukar få tillbaka minnet på? Ifall du ser på TB.'' sa hon.
''TV'' rättade han henne. ''och ja dem brukar slå varandra i huvudet med hammare. Vilket jag avråder.'' sa han. Hon funderade.
''Kan du slå till mig i huvudet då? Försiktigt med handes alltså?'' frågade hon. Han stirrade på henne.
''Försiktigt alltså. Inte hårt. Bara för att testa.'' förklarade hon.
''Är du säker?'' sa han tveksamt. Hon nickade.
''Okej.'' sa han och höjde handen. Hon blundade.
''Gör det. Jag vill minnas vem du är.'' viskade hon. Han sänkte handen.
''Jag kan inte.''
''Okej. Det kanske var en dum idé.'' sa hon och öppnade ögonen. Han såg in i dem. Senaste gången han hade gjort det hade det lett till en kyss.


Ginny:
Vem är Harry? Jag minns inte men jag vet... tänkte hon.
''Harry..?'' sa hon tveksamt.
''Mmm...'' sa han.
''Om jag nu minns vem du är...vad skulle då hända?'' Han tänkte efter.
''Då skulle allt vara som innan.''
''Som innan...hur var det innan?'' frågade hon. Han tittade henne i ögonen. Hans ögon var gröna...Gröna??
''Jag minns dina ögon!'' utbrast hon.
''Va?'' sa han.
''Dina ögon. Gröna, kantade med blå. Jag minns dem.'' sa hon upphetsat. Något klickade till i huvudet.
''Harry...? Harry!'' skrek hon och kastade sig i hans famn.
''V...vad? Ginny är du okej?''
''Jag minns dig!'' skrek hon lyckligt.
''Gör du? Är du allvarlig?'' sa han och kramade henne.
''Ja!'' Han blev misstänksam.
''Säg något som bara du vet om mig.'' sa han. Hon tänkte efter.
''Vi kysstes för första gången i 'Vid behov rummet' när du gömde din trolldrycks bok.'' sa hon. Han började le.
''Å Ginny du minns verkligen.''
''Klart jag gör dig glömmer man inte så lätt.'' Det kändes som om hon aldrig varit gladare! Hon mindes äntligen. Den gnagande känslan i bakhuvudet hade förvandlas till ren lycka. Hon tittade Harry djupt i ögonen. Madam Pomfrey kom in.
''Vad händer här? Potter vad gör du här?''
''Jag minns honom nu. Jag minns allt!'' sa hon.
''Milda makter kalla på Professor Dumbledore.'' ropade hon och sprang in på sitt kontor. Snart var Professor Dumbledore och Professor McGonnagoll där.
''Minns du verkligen allt?'' frågade Dumbldore allvarligt.
''Varenda liten sak.'' sa Ginny säkert. Allt hon ville var att komma ut ur sjukhusflyglen och vara med Harry. Dumbledore granskade henne över de halvmånsformade glasögonen.
''Hon är frisk.'' sa han tillslut. Harry andades ut. Han hade varit lika orolig som hon att hon skulle få stanna.
''Var är mina kläder?? frågade hon. Madam Pomfrey sprang och hämtade kläderna medans Professor McGonnagoll skärmade av hennes säng så att hon kunde byta om ifred. Hon klädde på sig så snabbt som möjligt och gick ut till Harry. Han log strålande mot henne men hennes hjärta sjönk.
''Harry jag skulle jätte gärna vara med dig och så men jag har lektion och...'' till hennes förvåning skrattade han.
''Vi har inga lektioner idag eller imorgon på grund av det som hände dig.'' sa han.
''Är det sant?'' ropade hon. Harry nickade. Hon tog hans hand och kramade den.
''Vad ska vi hitta på?'' frågade hon.
''Det är kallt ute vi går till....'' han tänkte efter men Ginny hann före.
''Vid behov rummet!'' sa hon. Harry nickade och dem gick dit. Båda koncentrerade sig på ett rum där dem inte skulle bli störda. En dörr av ek dök upp. Harry öppnade den.
''Efter dig.'' sa han. Ginny skrattade och gick in. Det fanns en öppen spis med en soffa framför och en massa kuddar och filtar. Det fanns ett litet bort med pumpasaft och kakor. Hon hörde Harry stänga dörren efter dem. Ginny gick och satte sig i soffan och Harry satte sig bredvid med armen om henne. Där satt dem i timmar och pratade, matade varandra och gosade. Det var väldigt mysigt i rummet. Vad Ginny önskade mest av allt just nu var att Harry skulle kyssa henne. Hon tittade upp i hans ansikte och log. Harry tittade ner på henne och log tillbaka. Dem kysstes. Plötsligt slocknade elden och allt blev svart.
''Harry?'' viskade hon.
''Ja?'' viskade han tillbaka.
''Vad hände?'' viskade hon.
''Jag vet inte riktigt. Lumos'' viskade han. Trollstaven lyste upp hans ansikte. Det var oroligt. Hon kramade honom.
''Släpp mig aldrig.'' viskade hon.

Ron:
Okej han hade bestämt sig. Han skulle prata med Hermione. Om han bara visste var hon var. Plötsligt såg han henne. Hon gick i korridoren utan Malfoy. Hans hjärta tog ett skutt.
''Hermione!'' ropade han. Hon vände sig mot honom.
''Å..hej Ron...jag kan inte just nu min lektion börjar om fem minuter och...''
''Hermione vi har inga lektioner idag.'' påminde han. ''Jag vill bara prata okej?'' sa han. Hon suckade.
''Okej. Men inte här.'' sa hon och vände sig om. Han följde efter henne tills hon gick in i ett övergivet klassrum.
''Okej vad var det?'' sa hon osäkert.
''Jag har en fråga.'' sa han.
''Mmm...''
''Är vi vänner eller fiender nu?'' Hon stelnade till.
''Vad tycker du själv?'' frågade hon.
''Jag? Jag tycker vi kan vara vänner.'' Han tvekade. ''Förlåt om jag var så sur. Det kom bara som en chock.'' Hon hängde med huvudet.
''Förlåt om det kom så plötsligt. Okej vi är vänner. Det är faktiskt skönt att vi kommer överens nu.'' Han nickade.
''Men om Malfoy gör det mista lilla..''
''Så kallar jag på dig.'' fyllde hon i. Han log mot henne och hon log tillbaka.
''Jaa....då ses vi då.'' sa han och gick därifrån.
''Ses!'' ropade hon bakom honom.
Han gick till sjukhusflyglen men till hans förvåning var Ginny inte där.
''Hon gick för ungefär 5 minuter sen men pojken Potter.'' sa Madam Pomfrey. Ron log för sig själv. Han kunde trots allt inte styr över sin lillasysters känslor. Hon hade ett eget liv och han hade sitt!
Men vad skulle han göra nu? Harry var med Ginny och Hermione var med Malfoy.
''Hej Ron.'' Lavander gick förbi honom och log. Han tittade fundersamt efter henne. Nej tack! Han gick runt lite på slottet och krockade med Hannah Abott.
''Oj förlåt.'' sa han och hjälpte henne att plocka upp hennes böcker.
''Det gör inget'' log hon och tog emot böckerna. Han började fundera igen.
Inte Hannah. Inte Lavander. Vem då då? Han slogs av en plötslig tanke. Han kanske inte behövde en flickvän. Han hade två fantastiska vänner och en massa beudrarinnor okej kanske bara en men ändå.
''Jag tar det senare'' sa han för sig själv.

Så?? Kommer Ron någonsin få en tjej?? Och vad hände i 'vid behov rummet'??

Spännande!!
Vad händer,när kommer mer??

Kul att du gillar det.
Imorgon jag har slut på idéer!

Jättebra! Längtar till imon!

Iiiiiiiiihhh!! Vill att det ska bli i morgon! :-)