Harry Potters liv efter striden [SV]

När tror du att du är klar??

*längtar längtar*

Har ärligt talat ingen aning, men ganska snart hoppas jag..

Skrattar åt mig själv
Var så trött att jag skrev att Ginny VAKNADE avslappnad, istället för VERKADE avslappnad, som det skulle varit..







Kapitel 11: Oväntat besök
Att vara sjuk var aldrig roligt, men värre var att se sitt barn vara sjukt, och framförallt när det var första gången. James hade klarat sig undan från sjukdomar i ett halvår av sitt liv, men i januari fick även han känna på hur jobbigt det kan vara med feber, förkylning och att hosta så man kräks. Det blev en ganska trött tillvaro i det vita huset i Godrics Hollow, James för att han inte fick sova ordentligt med febernätter och hosta, och Harry och Ginny för att James höll de vakna. Harry började förundras över hur avslappnad Ginny trots allt verkade, medan han kände sig orolig för James var och varannan sekund.

”Hur länge brukar små barn vara sjuka?” frågade Harry henne försiktigt när James för en gångs skull verkade sova ganska lugnt.
”Det beror väl på… Det går snabbare om de får medicin, men den hostar han ju upp.”
”Så den funkar inte särskilt bra”, sa Harry och suckade. ”Jag hoppas verkligen det går över snart.”
”Det gör det. Det gör det alltid.” Ginny vände sida i tidningen hon läste och fäste blicken på James, som börjat låta och röra sig lite – Mycket tydde på att han snart skulle vakna.

Efter ett par dagar till började faktiskt James bli bättre, även om han inte var särskilt pigg och mest låg i någons famn. Dygnsrytmen rubbades väldigt mycket på grund av all sömnbrist och ett tag var det sällan någon var vaken före 11, men till slut löste det också sig och vardagen blev som vanligt igen.
”Om det ska bli sådant här kaos varenda gång någon blir sjuk här kommer vi aldrig överleva”, sa Harry på skämt när de gått upp vid halv elva en dag och Ginny började skratta.
”Man brukar vanligtvis inte dö av att sova länge. Jag har gjort det fler gånger.”
”Vad är ditt rekord, då”, undrade Harry nyfiket och hon såg ut att tänka efter.
”Kvart över två”, sa hon efter ett tag och Harry satte nästan sitt te i halsen.
”Vad hade du för anledning till det?” Hon skrattade.
”Det låter jättedumt. Jag hade i alla fall fått en dunkare i huvudet på quidditchträningen och sov bort huvudvärken, typ.”
”Du har rätt, det låter dumt…” sa Harry samtidigt som det plingade på dörren och James, som nu låg i Ginnys famn, log stort mot dörren av någon anledning och började vinka. Ginny fnissade lite åt hans beteende och gick för att öppna, och någon minut senare hade Seamus Finnigan och Parvati Patil tagit plats i köket.
”Att förvarna om besök tillhör vanlig hyfs, vet ni”, sa Ginny med låtsad irritation och slog sig ner på en stol medans hon överräckte James till Harry för att kunna hålla i sitt vattenglas.
”Äh, det är väl kul med lite överraskningar i livet!” sa Seamus och skrattade. ”Eller skulle ni göra något?” Harry skakade på huvudet.
”Inte direkt… Vill ni göra något?”
”Det behövs inte”, sa Seamus och viftade nonchalant med sin trollstav, vilket inte var ett smart kort, för med hans duktiga sprängartalang sprängde han förstås bort en del av köksbänken vilket fick Seamus att rodna, och alla andra, till och med James, att skratta.
”Seamus Sprängarexperten Finnigan”, skrattade Parvati. ”Ta och laga deras köksbänk nu.”
”Ska bli… Finns det något lim?” Seamus rynkade pannan och alla andra skrattade ännu mer.
”Sen när blev du mugglare?” Harry fnös. ”Reparo, kanske?” Seamus rodnade lite och trollade sedan köksbänken hel igen.

Bra!
När kommer nästa nu då??

Jättebra

hahahaha jätte bra

Alltid lika otålig Imorgon.

Nääää orakar inte väntaaaa

Håller me!!
Men du får skriva fooort i morgon,okej??

typ kl. 00.00.00.00.00.01, det är imoron xD

Får inte sitta vid datorn då