PRS Lupple och Ginerva2003

” om du hellre vill se något sådant så kan jag ändra” sa han retsamt

Hon skrattade till och skakade på huvudet. "Verkligen inte." Viskade hon och kysste hans käke försiktigt innan hon såg mot filmen men bara tio minuter in så somnade hon intill honom med ett leende på läpparna.

Han höll om henne medan hon sov.
Hon var så vacker.
Han reste sig sakta ur sängen och såg att det var mörkt ute så han smög ut.
Han tänkte dricka lite innan han gick till backa.

Summer snurrade runt i sängen och sov vidare, hon kände att något fattades- något som inte fattats tidigare men kunde inte förstå vad det var ännu. Utan sov vidare med ett leende på läpparna, hennes drömmar gick till honom- till Adrian.

Adrian hoppades att hon skulle söva visare så han skulle koma till backa obämerkt.
Han hittade snabbt någon att dricka i från och gjorde det han skulle innan han gick till backa.

Hennes drömmar var vackra, fantastiska och Adrian hade huvudrollen men snart ändrade de till hemska, märka drömmar där Dante hade huvudrollen. Det var med ett skrik och ett ryck och vaknade till och tårarna rann ned för hennes kinder.

När han kom in till rummet såg han att hon vaknat och hade tårar rinnande ner för kinderna han sprang enda fram till henne och satte henne i hans famn.
Han kramade om henne.
Han viskade i hennes öra.
” vad har hänt”

Hon försökte slå sig loss tills hon insåg vem det var. Hon kröp ihop intill honom och lutade pannan mot hans bröstkorg. "Mardröm." Viskade hon och höll sina armar hårt om honom.

” förlåt att jag gick jag borde inte ha gjort det kan du förlåta mig?” Frågade han.
Han skulle ha stannat hos henne

Hon nickade sakta och smekte hans rygg. " Det är inte ditt fel." Viskade hon och började andas lugnare och hennes gråt blev också lugnare.
"Det finns inget att förlåta." Viskade hon ärligt och kysste honom försitkgt.