Privat roll mellan Nepflite och Ginerva2003

Zantanna suckade och sa lugnt.
- Det är inget jag bara kan lära dig.
Man lär sig bäst det själv.
Jag upptäckte min förmåga att stå upp mot sådana typer när en nära vän till mig var i fara en gång för några år sedan.

Hon visste att det var en lögn men ho kunde ju inte säga sannngen.

” okej” sa han och sulade lite.
Han ville så gärna lära sig detta.
” förresten vilken tid ikväll måste du vara hemma” frågade han.

Zantanna fnissade lite och sa.
- Å jag tvivlar på att min bror bryr sig om när jag ska vara hemma eller inte.
Han bryr sig nog inte överhuvudtaget.

Hon suckade, det gjorde han inte.

” men finna föreäldrar bryr dom sig inte om det” frågade han.
Han blev förvånad för han föräldrar var noga med inte efter tio.
” så vad heter din bror” frågade han.

Hon fick hålla tillbaka ilskan som bubblade upp inom henne och lyckades med det och sa lugnt.
- Min och min brors föräldrar är döda.
Och min bror heter Amedail.

Hon kunde ju inte säga att hennes far var gud och sin far skapelsegudinnan.

” oj förlåt jag beklagar” sa han och skämdes för att ha pratat om det.
Hon var nog arg på honom nu.
Han tittade på henne.

Hon såg på honom.
Egentligen förtjänade han ett slag på käften för att ha frågat om hennes föräldrar.
Men han visste ju inte sanningen så det var inte hans fel så hon sa bara lugnt.
- Det är ingen fara.

” okej så du är inte arg på mig alltså” sa han.
Han tyckte synd om henne.
” jobbar din bror” frågade han.

Zantanna nickade och sa lugnt.
- Nej ja är inte arg på dig och j min bror jobbar.
Han är advokat

” hur gammal är han” frågade han.
Han ville på något sätt vissa henne att hon kunde lite på honom och att han alltid skulle finnas där för henn vad som hän hände.
” om det fins något du vill prata ut om det som hänt så säg bara till” sa hsn