PRS Lupple & wolfy

Holly bet sig i tungan i rätt ögonblick för att kväva en häftig utandning. Hon var inte helt säker på vad hon skulle tycka om effekten han hade på henne. Den hade legat där från första stund men det var först nu som hon tillät sig att tänka på den. Precis som hon misstänkt så hade hon bara haft tur då de spelat dam, för nu misslyckades hon totalt. Med en liten suck lyfte hon blicken till hans ansikte igen - väntade tålmodigt på att han skulle ställa sin fråga.

Nikolaj flinade brett av hennes förlust och studerade henne noga, nog hade han haft effekt på henne och på ett sätt var det riktigt roligt- på ett annat väldigt skrämmande.
Han svalde hårt och funderade lite. Hon hade ju öppnat upp den typen av frågor så han kunde väl lika gärna fortsätta.
"Så vad skulle du göra nu om det inte hade några konsekvenser? " Frågade han med ett litet flin. Visste att det var hennes fråga men den hade varit riktigt jäkla bra.

Det ryckte en aning i hennes mungipor då han vände frågan tillbaka mot henne. Intressant. Men hon tänkte inte ge honom ett svar. Åtminstone inte ett muntligt. Det var dags att röra om lite i grytan igen.
"Pass," svarade hon därför och drack upp det sista av drycken hon hade kvar i glaset. Det hade ju varit tal om att man skulle få en utmaning att utföra istället om man inte ville svara på frågan, och det var en utmaning hon ville ha.

Nikolaj såg på henne, såg på henne när hon sa pass, verkligen studerade henne och flinade lite.
"Åh Holly, du borde inte ha sagt pass." Flinade han och pillade lite med soffan.
Hade sina misstankar om vad hon ville men han tänkte verkligen inte ge sig så lätt.
" Men visst, gör det du helst skulle vilja göra nu." Log han utmanande och höjde på ena ögonbrynet och kunde inte stoppa sig från att flina.
Detta hade varit en fantastiskt bra lek han kommit på.

Hon hade hoppats på en roligare utmaning än så. Nu överlämnade han visserligen tyglarna åt henne, men det hindrade henne inte från att känna sig lite besviken över att hon inte fått en utförligare beskrivning om vad han ville att hon skulle göra. Dock så hade hon inga planer på att ge sig så lätt. Två kunde spela spelet och hon såg fram emot hans nästa drag. Holly hällde upp mer av läsken i sitt glas innan hon lutade sig tillbaka mot fåtöljen ryggstöd, la benen i kors och smuttade av drycken.

Han stirrade mot henne, ofantligt besviken över att hon valt att sätta sig och dricka nu.
Han satt ju nästan på halster. Han tog lite av drickan han också och tog upp kortleken och blandade.
" Så du valde att dricka?" Sa han och såg på henne, med ett flin på läpparna.
"Välj nästa spel." Log han och fortsatte att blanda leken och kuperade den igen.
Väntade på vad hon ville spela nu.

Det kändes verkligen som om hon hade en snara runt halsen, och bara väntade på om någon skulle rädda henne från den eller om hon skulle omfamnas av den mörka sidan istället. Men hon kände sig inte rädd trots att hon nog borde göra det. Hon borde springa nu då hon fortfarande hade chansen att göra det.
"Dam igen." Kanske hon skulle ha tur igen och vinna. Det hade hon inte utan den här gången var det hon som hade för höga poäng. Holly strök tungan över tänderna och skakade med ett skratt på huvudet. Det här var ju inte rättvist.

Nikolaj var nästan enormt lycklig, nästan helt oförklarligt lycklig för att han hade vunnit och han försökte verkligen med all sin makt att kontrollera sitt ansiktsuttryck och sin kropp.
Han började sakta att plocka ihop korten och blandade dem. Han visste vad han skulle fråga henne men han tänkte inte säga det för fort.
Han vände upp blicken mot henne, synade henne uppifrån och ned.
" Vad skulle du vilja att jag gjorde precis nu, utan några som helst konsekvenser?" Frågade han och lät sina ögon vila på hennes.

Hans fråga fick håren att resa sig på kroppen. Gåshuden strök sig över henne likt en våg, och hon hade svårt att begripa hur det var möjligt att en annan människa kunde ha en sådan effekt på henne. Holly fick använda en stor del av sin självbehärskning för att tvinga sig själv att sitta still och se så oberörd ut som möjligt, trots att hon var allt annat än lugn inombords.
"Pass," sa hon igen, litade helt enkelt inte på att hennes röst skulle hålla om hon skulle börja förklara något för honom.

Nikolaj studerade henne noga och han kunde svära på att han såg nån slags effekt i hennes ögon, och han kunde helt enkelt bara misstänkta att han hade effekt på henne för hon brukade ju vara så pratglad annars.
Han himlade lite med ögonen av hennes lilla pass. På allvar?
" Fegis." Flinade han Tog upp sitt glas och tog några klunkar, snurrade glaset i sina händer och försökte fundera ut något.
Han undrade hur långt han kunde pressa henne, han hade ju ingen som helt aning om vad hon var van vid eller ens hade gjort.
Han bet sig lite i läppen, väl medveten om att här och nu hade han någon typ av makt.
Och han insåg att han kanske inte borde genomföra det han tänkte, eller fortsätta att pressa henne.
"Håll upp din hand om du vill sluta spela." Sa han och log svagt mot henne.