Privat Rollspel: Medi & Dionysus

Harrow kollade på honom som om han visste att Vex bluffa och suckade sedan.
Han tog sedan Vex i örat och började gå mot dörren.
"Du stanar inte här med en kvinna efter jag har gått, kommer du inte ihåg den senaste gången?" sa Harrow då bestämt och kollade på Brimstone som hoppade ner från hans axel och blev till den ståtliga fågeln han egentligen var.
Harrow kastade upp Vex på Brimstone och hoppade sedan upp själv.
Han flög Vex hem först innan han kom tillbaka till sin egna shop. Han öppnade dörren till si affär och ljusstakarna tändes upp.
Han gick till sitt rum och slängde av sig alla möjliga kläder innan han sjönk ner i ett badkar med örter. Hans kropp var täckta med vita tatueringar som slank upp och der på hans överkropp där sår också fanns.
Efter att han blev klar steg han ur och torkade sig innan han la sig i sin säng för att vänta på morgondagen.

"Vad...... AJ!" Han gick efter och såg på honom.
"Jag gjorde inget. Det var inte ens en kvinna." Han såg efter honom och gick in till sig

Morgonen kom och Willow vaknade och tog en macka med sig och gick ut från huset med Felic vid sin sida. Hon tuggade op mackan när hon gick längst gatan i dimman och knackade på när hon kom framm.

Harrow hade vaknat tidigare än solen och öppnade en dörr i hans rum som ledde till ett separat rum där golv var gjorda av svart sten medan bäggarna var i trä.
Han förberrede morgonen med att göra preperationer till undersökningen. Han gick runt om i både affären och hans personliga rum och leta efter all material.
Då tiden innan Willow skulle komma satt han på bordet nere i affären untan tröja och målade detaljerade runot på sina armar med en liten pensel och färg han hade malt av kol och havs salt blandt med regn vatten.
Han hade pösigare myxor än han brukade ha i en fin emerald färg och ögonen färgade med vad folk kunde tro vad guld ögonskugga.

Hon provade dörren och kom in och hon såg på honom och såg sedan bort.
"Är jag i tid?" Frågade hon och plockade upp katten i famnen och ströck den över huvudet och såg oroad ut.
"Kommer de göra ont eller något?" Hon var klädd i en brun kofta med svarta jeans och håret låg utslaget över axlarna.

"Det ska inte göra ont, men det kommer ta tid", sa han och kollade upp på Willow efter han blev klar att måla på sig själv.
Han gick sedan upp till dörren bakom bordet där kassan stod.
"Och du måste minst ta av dig dina ytter kläder", sa han mycket seriöst innan han bad henne att komma med honom.
Han gick till sitt kök där han blandade till mer av färgen, men la till lite juvelpulver i den.

Hon såg på honom och tog av sig tjocktröjan och tog av sig skorna och gick till kassan och satte sig ner och lade huvudet på sned och såg på honom. Kände på kristallen igen och satte ner Felic och smekte katten över huvudet.

Han suckade och gick upp mot hans rum och led henne till rummet med svart sten golv där alla cirklar och ljust hade redan blivit sprida om i rummet med krita och rökelse.
"Lägg dig i mitten", sa han och kollade på Willow medan han hade händerna fulla med skålen av fär och en pensel gjorc av Brimstones riktiga fjädrar.

Hon gick efter och lade sig och såg upp i taket medan hon lyssnade på husets knäppningar och hon sneglade på Harrow.
"så vad är det som kommer hända egentligen? Kommer jag få någon förmåga?" Hon log mjukt mot honom och slöt sakta ögonen.

"Denna formel kommer bara visa mig hur mycket magi det finns i dig", så han och kollade mot klockan han hade i det andra rummet. Han stängde dörren till det rum de var i och huka de sig ner på knä.
Med ett djupt andetag doppade han i fjädern i färgen och spred färgen i runor över Willows överkropp.
De runor på Hans hud började sakta lysa med den is kalla färgen de flesta av Hans formler har haft.
Hans lugna andetag landade försiktigt på Willows hud medan han viskade formlen och arbetade tills det inte fanns någon färg kvar. Innan de började så hade han talat om för Willow att inte röra sig vad hon än gjorde. Hans runor lyste upp hela rummet medan färgen i runorna på Willow började visas mer och mer blått, det spred en kall känsla under hennes hud.

Hon nickade bara och rättade till sig så hon låg mer bekvämt. Hon knep ihop ögonen när han målade runorna och höll sig för skratt men slappnade av när han slutat måla. Hon kunde känna hans andetag mot huden och kylan som spred sig. Men hon varken sa något eller gjorde något. Hon kunde se ljuset bakom hennes ögonlock.