Shadowhunters PRS wolfy & Emma07

Här har vi tråden Emma07
Börjar med min mall när jag kommer hem hihi




Namn: Nora Dawnstairs
Ålder: 18
Övrigt: Förlorade sina föräldrar och sin tvillingbror i en olycka då hon var fem år gammal, uppfostrades av ett par som stod nära hennes familj och som inte själva kunde få barn på naturlig väg. De har aldrig pratat om skuggvärlden för henne, och de har länge befarat dagen då allt skulle börja gå upp för henne.




Namn: Miles Ashdale
Ålder: 18
Övrigt: Då han var fem år var han med om en olycka som han inte har många minnen kvar av, annat än att han förlorade sin familj i den. Det är lögnen som han blivit matad med sedan dess. En bekant till hans föräldrar tog honom under sina vingar. Evelyn är en respekterad skuggjägare som alltid behandlat honom som sin egna son. Han är en duktig skuggjägare, om än lite väl hård mot sig själv ibland.

Namn: Liam Joels
Ålder: 18
Övrigt: Liam växte upp i världen av skuggjägare, då hans föräldrar båda var det och han drogs tidigt in i den världen. Han är en ganska självsäker person, eller åtminstone väldigt framåt och utåt - men inte alltid den skarpaste kniven i lådan kanske.



Namn: Ashley Moors
Ålder: 18
Övrigt: Ashley är lite åt det tysta och mer försiktiga hållet, hon blev skuggjägare först för ett halvår sedan men har lärt sig snabbt. Bakgrund kommer efter stallet


Det är fritt fram att börja om du vill ;D

"Släpp mig!" krävde Nora och blängde upp på den långa blonda killen som höll ett fast grepp om hennes arm. Hon hade för en knapp halvtimme sedan vittnat något som liknat ett gängbråk. Två killar och en tjej hade omringat en kille och dödat honom med ett svärd. Det värsta var att det hänt på en allmän plats men ingen annan verkade ha lagt märke till vad som pågått. Något som Nora för allt i världen inte kunde förstå. En kille blev mördad mitt på gatan men ändå hade folk stirrat på henne som om hon vore den tokiga som stod där och skrek. Trion hade intresserat studerat henne en stund innan de kortfattat talat om för henne att hon skulle följa med dem. Skulle hon också bli dödad nu? Kidnappad?
"Vänta här," suckade den blonda killen uttråkat då de kommit fram till en stor sal som påminde om ett bibliotek. De lämnade henne ensam men dörren låstes så att hon inte skulle kunna smita iväg. Nora korsade armarna över bröstkorgen och såg sig förargat om. Vad var det här för ett ställe egentligen?


Miles drog en hand genom sitt svettiga hår innan han fyrade av ett hjärtligt flin mot Isaac, som hade tränat med honom. Han utytte några ord med sin parabatai innan han lämnade träningssalen för att återvända till sitt rum. En dusch var välbehövlig efter det intensiva träningspasset. Då han fräschat upp sig samt fått på sig rena kläder, lämnade han rummet för att nyfiket ta reda på vad det var frågan om för uppståndelse. Flera skuggjägare hade samlats i små klungor för att diskutera med varandra. Tydligen hade Brian, Sam och Nadia nyss återvänt till institutet med en mondän. Intressant. Evelyn svischade förbi honom med raska steg, stängde dörren efter sig till biblioteket.

Liam var en av de som deltagit på uppdraget där den där kvinnan ställt sig och börjat skrika, och han kunde inte ljuga och säga att han inte var lite nyfiken på vem hon var. Och varför hon hade sett dem, och uppenbarligen inte visste något om den värld hon uppenbarligen var en del utav. Vare sig hon ville det eller ej. Efter att ha återvänt till institutet och ha diskuterat lätt med dem andra - nej, diskuterat var fel ord. Han hade kanske mest lyssnat och lagt sig i lite här och där bara. Men de lyckades åtminstone besluta att de skulle tala med henne och antagligen träna upp henne, och av ren nyfikenhet - han kunde väl vara lite väl nyfiken för sitt eget bästa, det fick han erkänna - passat på att smita med Evelyn in i biblioteket då hon skulle tala med kvinnan. Visserligen var han oinbjuden, men han trodde inte det skulle göra särskilt mycket. Han ville iallafall tro att han inte brukade vara alltför stort störningsmoment.


Ashley hade ägnat den allra första tiden på det här stället med att se sig omkring lite på institutet, och hon gillade det än så länge åtminstone. Hon var inte riktigt säker på varför dem tagit med henne dock - hon hade visserligen lärt sig snabbt, men hon var ändå en relativt ny skuggjägare och långt ifrån lika erfaren som många av de andra. Kanske att de tänkt att det skulle bli en bra erfarenhet och det tvivlade hon inte på, men hon tyckte ändå att det skulle ha varit klokare att ta något mer säkert kort. Men hon klagade inte - det var utan tvekan spännande att få komma med och lära sig mer om hur saker och ting gick till här. Hon hade snabbt funnit ett bibliotek och några intressanta böcker där, och hade ägnat en liten stund i rummet hon tilldelats med att läsa innan hon till sist istället styrde stegen emot träningslokalen - hon hade gått förbi förut, men var inte helt hundra på vart den låg så fick bara hålla tummarna för att hon hittade rätt.

Nora studerade kvinnan som satte sig ner på en av fåtöljerna mitt emot henne, besvärades av tystnaden som vilade över dem. Ingen sa ett ord. Hon vek undan med blicken från kvinnan för att istället se sig om i biblioteket. Det var ett fantastiskt ställe - annat kunde hon inte säga. Hon var inte egentligen så mycket av en bokmal, men ändå kunde hon uppskatta ett så fascinerande rum.
"Hej Nora," hälsade kvinnan tillslut med ett vänligt leende på läpparna, vilket fick den unga artonåringen att haja till. Hur kunde kvinnan veta vem hon var? Vad var det här för ett lustigt ställe egentligen?
"Jag ska förklara för dig varför du är här," fortsatte kvinnan lugnt, verkade inte bry sig om att dörren till biblioteket öppnades och en till kille kom in.


"Har ni inte viktigare saker för er?" undrade Miles och väckte med ens upp alla ur sina dagdrömmar. De skingrade sig med en suck för att återgå till sina uppgifter. Visserligen var han också nyfiken på nykomlingen, men de skulle inte få information snabbare bara för att de stod och tittade mot den stängda dörren som ledde till biblioteket. Tiden skulle däremot gå snabbare om de sysselsatte sig med något. Han började gå längs med en korridor och blicken landade på en bekant person längre fram. Han ökade stegen för att komma ikapp.
"Hej," hälsade han med ett halvt leende. Han kände inte Ashley så bra, de hade inte riktigt hört samma umgängeskrets, men eftersom hon tillhörde gruppen från London så tyckte han att det vore en god idé att höra sig för att allt var okej.

Liam följde Evelyn in, tog dock något mer tid på sig innan också han bekvämt slog sig ner i en av de andra fåtöljerna där. Han lyssnade på vad Evelyn sade med ett lite halvt öra, hade hört det hela förut - det han var intresserad av var snarare hennes berättelse. Visserligen var han väl ganska fräck som promenerade rätt in och lyssnade, men han hade aldrig påstått sig vara något annat - och dessutom var han väl ganska dålig på att lyda regler. Han kunde göra lite som det passade honom, vilket han visserligen också fick sota för men det var en annan sak. Ett senare problem.
"Vet du varför du såg oss förut, vad du är för något?", frågade han, utan minsta tanke på att han i princip avbröt Evelyn mitt i en mening. Väluppfostrad kunde man väl knappast kalla honom, vilket han dock inte skämdes det minsta för. Eller ja, inte heller tänkte han särskilt mycket på sådana saker.

Ashley såg upp först då någon tilltalade henne, det var först då som hon fick syn på Miles och log vänligt. Hon kunde inte säga att hon kände honom mer än att de varit på samma uppdrag och förstås kom ifrån samma institut, men han hade alltid verkat rätt trevlig.
"Hej", hälsade hon med ett litet leende och lade sedan huvudet lite lätt på sned.
"Har du koll på hur jag kommer till träningssalen? Jag var där förut men har redan lyckats irra bort mig", sade hon med ett lätt skratt, lokalsinnet kunde kanske inte påstås vara något vidare.

Evelyn låtsades inte om det faktum att Liam avbrytit hennes mening, hon tänkte ta itu med det så snart hon pratat klart med Nora. Det var mycket information för den stackars unga kvinnan att ta in, det var trots allt en helt ny värld hon plötsligt blivit inslängd i och som hon nu skulle behöva ta en del av. Det var inte något man smälte på bara ett ögonblick. Då hon avrundat diskussionen reste hon sig upp och vände sig mot Liam.
"Inte bara är det oartigt att avbryta en konversation på det där sättet, men jag kommer inte ihåg att jag bad dig komma hit," började hon och iakttog fundersamt den unge mannen under några ögonblick, "du får ansvaret över Nora. Träna upp henne, lär henne allt hon behöver veta." Evelyn höll upp handen, ungefär som om hon förväntade sig att han skulle protestera och ville säga stopp innan han ens börjat.
"Det är en order," avslutade hon innan hon lämnade biblioteket.


"Jag kan följa dig dit som sällskap," föreslog Miles trots att han redan bestämt sig för att göra just det, vare sig hon tackade ja eller nej. Han stannade upp vid dörröppningen till träningssalen som bredde sig ut framför dem. Där fanns gott om rum eftersom många skuggjägare skulle kunna rymmas där samtidigt. Nu verkade det däremot som om hon skulle få träna på egen hand. Vilket inte heller var så illa: Miles brukade i alla fall uppskatta att få svettas utan att akta sig för att någon annan var i närheten.
"Då var vi här," sa han och korsade avslappnat armarna över bröstkorgen. Han hade aldrig riktigt sett Ashley träna men några större problem verkade hon inte ha haft under uppdragen. Å andra sidan hade hon, så vitt han hade hört av andra, inte blivit ivägskickad på några väldigt krävande uppdrag heller.

Liam hade den sista stunden suttit lite i egna tankar, men såg genast upp då Evelyn reste sig och pratade. Han rynkade pannan och rätade genast på sig i fåtöljen - skulle han träna upp henne? Det lät inte direkt som något lyckat koncept. Inte på grund av henne - tvärtom så var han nyfiken på henne - men han som lärare? Kunde det bli annat än fel? Visst att han var erfaren, men knappast erfaren i att lära ut. Han var mycket riktigt precis påväg att protestera då hon till och med innan tystade honom, och han suckade istället och nöjde sig med att halvt muttra något han nog fick vara glad om hon inte hörde. Han blängde kort efter henne, för att sedan vända en något vänligare blick mot Nora - det var ju inte hennes fel, det fanns ingen anledning att bete sig illa mot henne för det. Han suckade lätt.
"Har du tränat något slags strids-aktigt förut?", frågade han till sist.

Ashley log tacksamt emot honom, kunde gott behöva lite vägledning om hon skulle hitta rätt här verkade det som.
"Tack" sade hon och följde genast lättat efter honom, mycket riktigt hade hon snart hamnat rätt iallafall. Väl där inne drog hon av sig koftan hon haft på sig och vände sig emot henne, hade först tänkt tacka honom men tvekade i sista stund och ändrade sig.
"Vill du va med?", frågade hon istället med huvudet på sned - lite sällskap var alltid trevligt, och det skulle vara kul att kanske få lära känna honom lite mer dessutom.

Nora såg efter Evelyn som lämnade biblioteket tillsammans med de andra människorna. Nej, skuggjägarna. Hon förstod fortfarande ingenting. Det kändes som en dröm som hon snart skulle vakna upp från. Helt ensam blev hon inte utan en av killarna stannade kvar. Hon svarade inte genast på hans fråga utan tog sig ytterligare en titt runt i biblioteket. Som om hon inte redan gjort det femtioelva gånger.
"Nej," sa hon tillslut och riktade blicken mot killen. Hennes mamma hade visserligen någon gång då Nora bara varit två år gammal tagit med henne på någon judo-kurs för småbarn. Men Nora tvivlade starkt på att det var något som killen skulle vara intresserad av. Trots allt var det sexton år sedan.


Miles öppnade munnen för att tala om för henne att han redan utfört sitt träningspass, men ångrade sig. Det skulle inte direkt skada honom att träna lite till, han behövde hålla sig i form och han var stolt över att vara skuggjägare också.
"Visst," nickade han med ett litet leende, "du kan visa mig vad du går för." Något skulle de säkert kunna lära sig av varandra. Han drog av sig tröjan och slängde den åt sidan. Han hade ingenting under men han såg inget problem i att träna i bar överkropp.

Liam vilade blicken på henne och nickade lätt. Uppriktigt talat så hade han inte en susning om hur han skulle träna henne helt och hållet från grunden, han visste inte ens vart han skulle börja. Men det var antagligen bara att prova sig fram, och eventuellt fråga någon om tips. Kanske. Bara kanske, han var lite i envisaste laget för den saken. Hade han gett sig in på något skulle han klara det, helst med en gång och på egen hand.
"Då har vi något att jobba på då alltså" sade han, de skulle sannerligen ha en hel del jobb framför sig ifall dem skulle få ordning på henne och lära henne slåss så snabbt som möjligt.
"Jag heter Liam förresten" presenterade han sig med ett vänligt leende, insåg först nu att han fullkomligt glömt bort att presentera sig tidigare.

Ashley log smått tillbaks och nickade - det skulle vara trevligt att ha lite sällskap. Dessutom hade han varit skuggjägare betydligt längre än henne, så förhoppningsvis kunde hon passa på och snappa upp lite tips och lärdomar. Hon kunde inte låta bli att kika lite då han drog sig av tröjan, han såg absolut bra ut men hon drog tvingade sig att dra upp blicken till hans ansikte istället.
"Jag ska försöka, men jag har långt ifrån lika lång erfarenhet som du" varnade hon honom med ett litet leende, smet iväg till vapenstället för att snappa åt sig två dolkar. Därefter vände hon snabbt om för att utan vidare ord försöka attackera honom. Hon var visserligen stark, men styrka var ändå inte hennes starkaste sida - han skulle nog ha lätt att slå henne i det - vilket det aldrig varit så hon hade istället försökt lära sig att istället jobba snabbt och använda sig av ständiga små knep och grepp. Med andra ord använda huvudet mer än bara kroppen.