Vampire roll rollspelargärna och Emma07

Here it is rollspelargärna

Min mall:

Namn: Nathaniel (Kallas Nate eller Nathan)
Kön: Man
Ålder: 20
Bakgrund: Nathaniel var ett oönskat barn och det har hans föräldrar alltid sett till att han vetat om. Han var rätt oälskad av sina föräldrar, och föräldrarna har alltid bråkat mycket med varandra under uppväxten vilket gjorde hans uppväxt ganska ostabil. Det gjorde att han gärna höll sig hemifrån så mycket som möjligt, och det var när han var 15 år som han på grund av det blev vampyr då han rätt sent en kväll höll sig ute efter ett bråk och blev överfallen av en vampyr. För nåt år sen blev han också ledaren för sin klan. Han bor numera själv, han flyttade hemfrån så fort han kunde.
Övrigt: -

Namn: Maya Brown
Ålder: 21
Utseende: Maya har långt och lite lockigt mörkt hår. Hon har mörka ögon och på sommaren kan man även skymta några fräknar på hennes kinder. Hennes hy är kopparbrun och hon är ganska kort.

Bakgrund: Maya kommer från en familj där hon alltid blivit älskad. Hon blev dock vampyr efter en fest där hon blivit för full, därför mindes hon inte heller något förutom alla förändringar. Då hon är 21 så bor hon inte hemma och hennes familj bor långt ifrån, därför Har de inte märkt av att hon blivit konstig.

Nate gick längs den rätt tomma gatan, det var rätt sent så det var inte särskilt mycket folk ute nu vid den här tiden. Han var påväg hem efter att ha spelat med bandet han var med i - han spelade gitarr, de andra killarna försökte få honom till att sjunga med men han var lite blyg med det. Med gitarrfodralet på ryggen vände han in i parken, bestämde sig för att gå den vägen då den helt enkelt var trevligare.

Maya suckade lågt, den brännande törsten i strupen gav inte med sig vad hon än drack och hur mycket hon drack. Hon hade även märkt av att hennes ögon färgades röda vid vissa tillfällen och folk sa att hon började bli mer irriteradän vanligt. Därför hade hon bestämt sig för att ta en kvällspromenad för att rensa tankarna och lugna ner sig. Hon såg sig runt och gick in i parken, där var det väl upplyst och det kändes mest tryggt även om det inte var speciellt mycket folk ute.

Nate gick lugnt och såg sig omkring, hade inte bråttom hem. Han rynkade lite på näsan då doften av en annan vampyr slog emot honom bland alla andra dofter där, räknade snabbt ut att det måste vara kvinnan som gick lite framför honom. Han ökade på stegen något tills han var jämsides med henne.
"Hej", hälsade han vänligt direkt, med ett försiktigt leende mot henne.

Maya såg hur en kille gick mot henne och började gå bredvid henne, såklart började obehaget tränga sig på eftersom hon inte visste vem killen var eller vad han ville. Han såg inte ut att ha onda avsikter men man visste aldrig.
- Hej, känner vi varandra? Frågade hon och såg på honom.

Då hon vände blicken mot honom hajade Nathaniel till - hon var otroligt vacker. Tidigare hade han inte riktigt helt trott på vad han fått lära sig om att man direkt visste vem det var meningen att man skulle dela livet med, men nu gjorde han det definitivt. Han tappade fattningen lite för ett par sekunder innan han till sist svarade.
"Jag tror inte det. Nathaniel, men kallas Nate", presenterade han sig med ett litet leende, sträckte fram handen. Han var redan säker på att hon var ganska ny vampyr, tack vare hennes doft.

Hon såg på honom och bet sig löst i läppen. Skulle hon verkligen hälsa och prata med någon som hon inte ens kände? Men samtidigt verkade han ju inte vilja något ont och hon ville faktiskt inte vara otrevlig så Maya sträckte fram handen och tog hans hand.
- jag heter Maya, trevligt att träffas sa hon innan hon drog tillbaka sin hand. Drt var något konstigt med honom men hon kunde inte sätta fingret på vad.

Nate log lite mot henne, tänkte lite tyst. Det var otroligt vilken verkan hon hade på honom, det var som om han blivit tokkär på bara några sekunde. Men han försökte åtminstone verka normal.
"Fint namn", sade han ärligt, drog tillbaks sin hand igen.
"Hur länge har du varit vampyr? Du luktar ny", frågade han sen rent ut, han utgick helt enkelt bara från att hon visste om det då det ju var det vanligaste att man förklarade för personen man omvandlade.

Maya hörde hans kommentar om att vara vampyr och kunde inte låta bli att skratta, skämtade han med henne eller var där något fel på honom? Vampyrer fanns bara i sagorna och det vet alla. Hon backade ett steg från honom, det hela började bara kännas fel.
- ursäkta? Du skojar va? Sa hon med ett höjt ögonbryn.