Halvgudarnas Internatskola

Halvgudarnas internatskola öppnade i början av 1900-talet.
Gudarna hade i århundranden innan motat bort de monster och varelser från mytologin som ville förgöra mänskligheten.
Alltefter människor fick mer teknik, el m.m. Blev monstren och de andra varelserna allt starkare och gudarna hade allt svårare att hålla tillbaka dem från den mänskliga världen.

Gudarna kom då överens att de kunde använda sig av sina avkommor som var spridd över hela världen och som de dittills inte brytt sig om.
De byggde då skolan för att träna upp barnen. Dels tränas i sina egna krafter, samt i strid. De får även lära sig om monster, mytologi och gudar.

Skolan är öppen för dem mellan 15–25 år om de inte dött innan vilken är en vanlig företeelse då monster dras till dem och de kanske inte alltid blir hittade av skolan i tid. Gudarna är inte så noga men det är viktigt för dem att de samlar så många halvgudar som helst. Deras enda syfte med barnen är att de ska kriga för dem.
Barnen blir dittvingade och kan inte ta sig därifrån. Vilket gör att skolan blir deras nya hem. Kanske hittar de nya vänner? Kärlek? Eller gör vad som faller ungdomar in.
OBS, Alkohol, sex och annat kan förekomma men vi håller det snyggt inom Mugglis regler.

Gudarna har även utgjort tävlingar i skolan, dels under vanliga lektioner om de svarar väl och dels under krigsförberedande tävlingar. Barnen samlar poäng till sin gudaförälder och tävlar mot de andra barnen för i slutet av varje år tävla om ärofulla titlar m.m.

Vanliga människor ser monster som naturkatastrofer, stora fåglar eller andra mer naturliga saker. Vilket gör att halvgudarna ofta blir misstrodda och utanför, speciellt då de har krafter de inte kan hantera.

Så nu ni är nu barn till nordiska, romerska, egyptiska eller grekiska gudar.

Regler
1. Du får inte rolla en annans karaktär.
2. Skriv hon/han/hen, inte jag.
3. Ganska långa och beskrivande inlägg, inte bara några meningar.

Mall
Namn:
Kön:
Ålder:
Gudaförälder:
Familj:
Hur länge har du varit på skolan:
Krafter:
Utseende:
Övrigt:

Vildvittra


LadyGhoost


Emma07


Ghosther

Namn: Ketrix (Jameson, vilket var vad kvinnan hette), kallas Trix
Kön: Kvinna
Ålder: 25.
Gudaförälder: Qetesh (fertility goddess of sacred ecstasy and sexual pleasure). Sekhmet (goddess of the sun, fire plagues, healing and war). Båda är ifrån den Egyptiska mytologin, och jag vet att båda är kvinnor, but hey, they are gods, so I am sure they can do what they want!
Familj: Bodde hos en kvinna som hon trodde var hennes moster.
Hur länge har du varit på skolan: 3 år.
Krafter: Trix vet mycket väl att hennes mor var en gudinna av sexual pleasure, och älskar att utnyttja det, jävlas med folk genom att gå lättklädd och flörta. Hon kan också förvandla sitt ansikte till en katt. Men hennes största kraft är eld.
Utseende:
Övrig: Hon har en katt, och är väldigt nära med den, så som gudarna i Egypten var. Katten heter Etyx.

Resten rollas fram. Skriv om ni undrar något

Namn: Caspian
Kön: Man
Ålder: 22
Gudaförälder: Loke (god of mishief, och väldigt skicklig inom magi och särskilt förklädnad)
Krafter: Caspian kan vara väldigt charmig av sig, ett drag han fått av sin far. Något han dock inte är lik sin far i är att han är väldigt pålitlig, har han gett ett löfte så håller han garanterat det. Han är dock rätt bra på att prata med människor och påverka dem som han vill, han kan även använda sig av magi. Han börjar bli allt skickligare på att kunna förklä sig med hjälp av magi dessutom.
Familj: Han växte upp med sin mamma som dessvärre gick bort för några år sedan.
Hur länge har du varit på skolan: 1/2 år
Utseende:

Övrigt: Han har också en egen varghund som han haft sen valp. Mer rollas fram!

Disa såg upp mot det gigantiska slottet i sten med dess tinnar och torn då hon klev ur bilen som hade stannat på borggården framför skolan.
Så detta var halvgurdarnas internatskola, något hon inte ens visste existerade förrän för ett par dagar sedan då ett par människor som förde halvgudabarn till skolan kom och besökte henne på fjället.
Disa hade vägrat gå med, att gå i en skola betydde att möta människor som skulle skrika åt henne och kasta sten som de gjorde i byn där hemma. De hade på alla sett försökt övertyga att det inte var så, att på skolan var alla annorlunda. Disa hade ändå vägrat efter det mindes hon inget mer. Hon hade fått en trasa tryckt mot sin mun med något starkt illaluktande och sedan hade allt svartna.
Sen vaknade hon upp och de var påväg till skolan och nu var hon här medveten om att hon säkerligen inte skulle kunna ta sig härifrån frivilligt.
Disa var klädd helt i vitt och med en tjock vit pälsjacka med vit päls om som dolde hela hennes ansikte vilket kändes skönt och lugnande.
Njord hoppar upp i hennes famn vilket var lugnande för i samma stund möter hon en tjeck leende kvinna som skakar hennes hand kraftigt och visar henne in i skolan där hon skulle skrivas in och få ett rum.
Disa låter huvan falla för det var så varmt här, hon saknade snön, men hon möter ingens blick rädd för de hånfulla blickar hon skulle möta.

Ketrix hade placerat fötterna på bänken, medan hon balanserade stolen på bakbenen. Etyx låg i hennes knä och hon klappade honom emellanåt, medan hon läste sin bok, det vill säga tills någon knackade på och hon såg irriterat på dörren, som hon för en sekund önskade att elda upp den. Hade det varit för två år sedan hade hon antagligen gjort det, dock hade det antagligen varit för att hon inte kunde kontrollera sina krafter. Det hade resulterat i att hon tillslut fått en metall dörr, inte för att hon protesterade då det gjorde det svårare för människor att han sönder den. Hon visste att några av de andra ibland hade sönder dörrar, oftast när de druckit, och oftast någon annans dörr, men de lät hennes vara, särskilt efter att hon hettat upp den så de bränt sig.

När det knackade igen så reste hon sig upp, med den löst åtsittande klänningen, hängande långt ner över axlarna och en djup urringning, och högt skuren på ena sidan benet, nästan upp till höften öppnade hon dörren. Etyx granskade den som vågat störa dem ifrån hennes famn och hon strök katten. Hon granskade Tilly och Derek, den ena med grekiska föräldrar, den andre med Romerska, och deras ögon föll nästan direkt på hennes bröst. Trix log ett slugt leende medan hon lutade sig emot dörrkarmen.
"Vill ni att jag tar av mig lite till?" frågade hon med len röst och de båda blev röda, men mötte hennes blick.
"Vi undrade ifall du vill följa med ner till baren?" frågade Tilly och hon funderar en sekund innan hon nickar. Hon släpper ner Etyx och stängde dörren bakom sig.
"Skall du inte ha några skor?" frågade Derek.
"Så länge du inte tänkte ta en annan väg än innevägen, så behövs det inte" sa hon leende innan de började gå ner emot baren.

Disa följde med kvinnan in till rektorns rum, en storvuxen man vars hår började falna med åren. Mannen skakade hennes hand och mer eller mindre slukade henne med blicken. Inte för att han såg något, hon bar fortfarande den tjocka vita pälsjackan på sig.
Slutligen släppte han hennes hand och lät henne skriva på ett par papper där hon mer eller mindre gav sitt liv till skolan.
Disa visste inte vad hon borde säga eller göra mer än att foga sig. Hon hade blivit dittvingad och ingen chans hade hon till att fly. Hon hade ändå ingen att fly till längre. Så detta skulle kanske bli bra? Det fanns ändå folk som henne här på skolan.
Hon och den ständigt leende kvinnan fortsatte sedan genom korridorerna till hennes rum. De gick förbi en mängd olika elever som såg efter henne, men inte med illvilja utan snarare nyfikenhet på den nya. Disa såg även nyfiket på dem, vissa var grönlätta i skinnet, andra hade ögon liknande en orms och mycket mer. Hon gick även förbi ett gäng med en halvnaken barfota kvinna, det var mycket märkliga människor här. Detta kunde kanske bli bra trots allt?
Njord hoppade ur hennes famn när de kom fram till en dörr som kvinnan öppnade. Rummet hade vita kala väggar, en säng, garderob, skrivbord och bokhylla, inte mycket mer. Hennes personliga tillhörigheter låg i en väska på sängen. Där lämnades hon sedan utan ett ord från den leende kvinnan och med en suck sjönk Disa ner på sängen kramandes om Njord, det var mycket att ta in första dagen.

Caspian hade legat på sitt rum och läst, men blev allt mer uttråkad av den något ointressanta boken om historia. Kanske skulle han ta och ge sig ut ifrån rummet, umgås med några andra. Jo, det lät nog som en bra idé. Isåfall var det nog baren som var det bästa alternativet, då där ofta var fullt med ungdomar där, vilket Caspian trivdes med. Man kunde alltid hitta någon intressant att prata med. Han gillade att prata och gärna jäklas lite med folk, kanske även kunna flörta lite. Alltid kunde man roa sig med något. Han klappade lätt Faramir på huvudet, den varg han haft sedan han hittat honom som valp. De två skildes sällan åt sedan dess. Dock skulle Caspian lämna honom här så länge, baren var inte det bästa stället för honom riktigt. Tyst vandrade han sedan ut ur sitt rum för att gå igenom korridoren ner mot baren.

Trix slängde sig i en fåtölj, med ett glas i handen, ben hängandes över stolskanten, småpratandes med de andra två. Hon var inte jätteintresserad av vad de sa, men de verkade inte lägga märke till det. Trix vände sig om när hon kände en hand på sin axel.
"Hello Amasis" hon vände sig om emot den äldre mannen, som också hade egyptiska föräldrar, han verkade vara en av de få som inte blev påverkade av hennes utseende.
"You look beautiful"
"Särskilt när du stirrar på mina bröst" sa hon roat, och visste att han gjorde det för att han uppskattade dem utan hennes krafter. Hon hade frågat om det och han hade sagt att han var en man, även utan hennes krafter så kunde han se att hon var vacker. Skillnaden var att han inte var bländad av det, utan såg det som vanliga människor gjorde. Trix mötte snart hans läppar och de andra två såg en aning besviket på henne.
"Ta vad du vill ha" sa och Trix log, Amasis var Amun's son, och han visste hur viktig hans far var, vad han betydde för gudarna, och det gav honom en form av gudakomplex, ironiskt nog. Trix brydde sig inte om det, utan hon fann det roande. De backade ifrån varandra och Amasis slog sig ner på hennes armstöd och började leka med hennes hår medan hon vände sig emot de andra.
"Ni kan fortsätta prata" sa hon och de började småprata, en aning nervöst, men hon sa inget om det.

Disa hade fått av sig den tjocka vinterjackan, skorna och täckbyxorna. Hon var inomhus och det hon hade på sig var ämnat för ett mycket kyligare klimat. Under hade hon ett vitt underställ samt vita sockor. Hon ägde inte mycket mer i klädväg förutom underkläder. Mer behövde hon inte på fjället i deras lilla stuga, här på skolan verkade det dock annorlunda.
Försiktigt öppnade Disa dörren och såg ut i den tomma korridoren, Njord gick vid hennes fötter då hon tog sig ut och stängde dörren bakom sig.
Hon kände att hon borde se sig om och se hur folket var här på skolan så hon visste hur hon borde bete sig. Skulle hon hålla sig för sig själv som hon alltid annars gjort, eller kanske detta skulle bli en nystart?
Disa och Njord följde tyst efter en stojande grupp med människor som tydligtvis var på väg till baren eller vad det skulle föreställa. Det var en plats där de verkade sälja alkoholhaltiga drycker, någon musik spelades och några dansade, andra verkade bara sitta och tala med varandra.
Disa lyfte upp Njord i famnen, dels för att lugna honom och sig själv medan hon försiktigt klev in i den för henne helt obekanta miljön. Obekant miljö och obekanta människor, människor sådana som hon bara haft dålig erfarenhet utav om man inte räknade med fadern.

Caspian log och stannade till då han hörde det välbekanta ljudet av klapprande klor emot stengolvet bakom sig. Antingen hade han glömt stänga dörren ordentligt bakom sig, eller så hade Faramir helt enkelt öppnat den själv - han hade lärt sig tricket med att ställa sig på bakbenen och lyckas få upp dörren. Han vände sig halvt om mot vargen.
"Kom då grabben", sade han och Faramir travade glatt fram till sin husses sida, han var nästan i midjehöjd med Caspian som var bara något över medellång. Ville han vara med så fick han väl det då. Tack vare sin far verkade Caspian ha rätt god hand med vargar, men trots allt sade många att Loke var vargarnas urfader tack vare att han var far till Fenrirsulven. Caspian hade minst sagt ett helt bänne med konstiga halvsyskon. Han kom snart ut i baren och såg nyfiket runt, blicken fastnade vid en kvinna han inte kände igen med en varg unge i famnen. Genast blev han nyfiken och gick fram till henne med ett leende.
"Hej, jag heter Caspian. Är du ny här? Det är inte ofta man ser någon annan med en varg", sade han ärligt, Faramir nosade nyfiket på kvinnan.