Välkommen till eEn gratis, svensk Harry Potter-community

F5

Varför just jag?

Forum > Fanfiction > Varför just jag?

Bevaka tråden
Användare Inlägg
Borttagen

Avatar


Hoppas nu kommer gilla den!!!
Titel: Varför just jag?
Huvudpersoner: Neville Longbottom och Nathalie
Språk: Svenska
Antal kapitel hittils: 0
Ålder: 16
KLar?: NEJ!
Rattnig: PG-13
Handling: Neville börjar sitt sjätte år med ett löfte tills sig själv att göra allt han inte gjort under de andra fem åren. Han tänker bli en helt annan person.
Medans nathalie ångrar siit beslut om vännär och gör allt för att bli av med dom.
Bara så att ni vet håller den sig inte så mycket till boken. Harry är typ aldrig med och sånt.
Åh, just ja! Jag skriver från både nevilles och nathalies synvinkel.

---

Kapitel 1.
(Neville)
Jag vaknade till när tåget skumpad till extra mycket. Det hade kommit in två andra tjejeer i kupén medans jag sov.
Jag låsades klia mig på hakan för att kolla om jag dräglat. Verkade inte som det.
- Visst är du Neville Longbottom? frågae en av tjejerna.
Hon var så vacker att jag först inte kunde svara.
- J-ja, det är jag, sa jag och kännde mig mycket dum.
- Du slogs mott dötsätare förra året, va? frågade hon igen.
- Jo... och mott Voldemort, sa jag och hon och den andra tjejen ryckte till.
W.O.W!!! Jag hade sagt hans namn utan att tänka mig för. Det var ass grymt.
- GJorde du? frågade hon med beudran i rösten. Hennes ögon lyste riktigt av beundran.
- Ja, om inte jag hade varit där med Harry så skulle...., började jag men blev avbrutan av hon.
- Harry? Harry Potter? frågade hon
- Ehh, ja, sa jag
- Känner du honom? frågae hon och nu kollade den andra tjejen upp.
- Ja, vi sover i samma sovsal, sa jag
- Åhh, kan inte du presentera mig för honom? frågade tjejen.
Först ville jag inte. Men när jag såg hennes leende blev min hjärna ett enda strot ludd och jag klev upp från sättet.
- Visst. Han är bara i kupén brevid, sa jag och räckte henne min hand.
Men hon var redan uppe från sättet. Jag gick ut förre henne. Det var en liten stoppnig utanför vår dörr så vi väntade ett tag.
- Föresten, jag heter Nathalie, sa hon medans myllret sakte tunnades ut.
Till slut kunnde man tränga sig igenom till Harrys kupé. Han sat där inne med Ron och Hermione.
Jag öppnade kupé dörren och klev in.
Plötsligt blev jag osäker. Vad skulle jag säga?
Men jag behövde inte säga något för Nathalie hade sprungit fram och KYSST Harry, mitt på munnen.
Harry såg så paff ut att han kunnde ha drömt.
- jag är läst allt om dig. Från minsta pergament till tjockaste bok, sa hon hon såg ut som om vem som helst kunnde kyssa någon bara sådär. jag kunnde känna oulsen öka och mitt sinne fördunklades av svartsjuka.

(Nathalie)
Tänk att JAG hade kysst Harry Potter! tänkte jag fortfarande när vi åkte dom självdragande vagnarna upp till Hogwarts.
- Natha! hördes en irriterad röst.
Pansys röst. Jag släppte tankarna från Harry och kollade på henne.
- Ja? frågade jag.
- Draco frågade dig en sak nyss, sa hon och kollade på Draco.
Mina två kompisar. Eller visst jag hade fler Slytherinare till kompisar te.x Zabini, Gegore, Vicent och hella det där packet.
- Vadå? frågade jag Draco
- Hörde du att någon gick raka vägen in till Potters kupé och kysste honom. Bara sådär, sa Draco
- Va? frågade jag och låsades som om jag tyckte att hon (asså jag) som gjort det var helt knäpp i skalen.
- Tänk om det var en Slytherin som gjort det, sa Pansy
-mmm, sa jag bara och låsades rätta till mitt örhänge.
TÄNK om dom visste att det var jag sa jag medans Zabini lade sin arm runt min midja.
Ja, Blaise Zabini, min pojkvän skulle flå mig om han fick reda på något.
- Vart sat du under resan? Vi hade kommit överens om att sitta brevid varandra? frågade Draco förberående.
- Åhh, jag hitta er inte. Jag satte min brevid någon kille i vår årskurs, sa jag ocj låtsades inte veta vem Neville var.
- Okej, sa Draco.
Pansy tog Dracos hand när vagnen stannade och dom gick ut tillsamans.
Zabine verkasde villa göra sama sak men jag låsades intew märka hans hand och slank bara förbi.Det regnade., sa jag hade andlednig att sprina ifrån honom. Zabini hade världens sämsta kondition så jag sprang let ifrån honom.
Just nu ville jag bara dö. Hur kunnde jag ha varit så korkad! Hur??? Han var gryffindorare. Och enligt alla en tönt. Men jag kunnde inte komma ifrån tanken att Nevilles ansikte lyste klarast under hela terminsfesten...

25 apr, 2012 20:10

Borttagen

Avatar


Braaa! Bevakar!

25 apr, 2012 20:15

Borttagen

Avatar


Kapitel 2.
(Neville)
Jag satte mig brevid Dean och Seumus på frukosten näste morgon.
Båda sa ett hastigt:
- Hej, Neville.
Och börjad prata om Quidditch. Jag trodde starkt att dom bytt samtalls ämne.
Irriterad över att dom inte kunnde prata med mig utan att skämmas hälde jag upp pumpa juci och tog lite gröt. Jag brukade tycka matten var den godaste någonsin här på Hogwarts men inte idag. Det ända jag kunnde tänka på var Nathalie.
Hon är Slytherinare och ihop med Blasi Zabini, tänkte jag buttert.
Men ändå… hon hade kysst Harry (villket inte gör mig gladare) villket en Slytherinare aldriog skulle gjort.
Jag kollade bort med Slytherins bord och märkte att hon inte var där. Besviket vände jag huvudet mott min gröt. Den såg äkligt och morrbjudande ut.
Mina dystra tankar avbröts av att posten kom. Jag väntade bara på att farmors uggla skulle komma med saker jag glömt. Men iställe för bara farmors, uråldriga uggla kom så kom en annan uggla. Vacker och majestätisk. Jag kollade på adressen. Den kunnde omöjligt vara till mig. Men det stod bara:
Öppna den inte vid bordet Neville!
Nathallie.
Jag bara stirrade. Snabbt åt jag upp frukosten (den såg plötsligt mycket godare ut) och gick ut ur salen. Det var egentligen minst en kvart kvar men jag gick ändå till hagrids stuga. Vi skulle ha skötsel och vård om magiska djur med Slytherin. Som tur var hagrid inte där. Eller Fang.
Jag öppnade hastigt brevet.
Det var inte specielt långt och det fick mig gensáts på sämre humör.
Neville, om du blivit kär i mig så ska du veta att det är för att jag ville. Du är bara trollbunden av den kraft viller har. Och kolla på fakta!!!
1. Jag är slytherin
2. Du är Gryffindore
3. Du är en tönt.
Nahalie
Argt knövlade jag ihop brevet. Hur kunnde jag vara så korkad att jag trode att det skulle bli vi två?
(Nathalie)
Ända sen jag skickat brevet har en hård klump växt och växt i maggen.
Men jg visste att Zabini kunnde bli väldigt våldsam så det var för att skydda honom.
Men ändå så kunnde jag inte få bort bilden av hans ansikte. Och jag kunnde inte sluta fantisera om hur hans läppar skulle kännas…
- Natha!!! Ska vi inte gå? Frågade Zabini och grep tag runt min midja. Han borrade in sitt ansikte i mitt hår.
- Ja vänta bara så ska jag bara hämta en ny fjäder penna.
Jag drog min ur hans grep och smet in i tjejernas sovsal. Egentligen gick jag hit för att hämta pergament och för att bli fri från Zabini.
När jag gick ner igen var Zabini inte där. Villket var tur för mig. Medans jag gick mott Hagrids stuga tänkte jag ut hur mitt brev till Neville skulle se ut…

Sorry att det inte blev så mycket om Nathalie men kom inte på något att skriva om.

27 apr, 2012 17:30

Borttagen

Avatar


Bra!

28 apr, 2012 10:25

Borttagen

Avatar


Bara så ett ni vet kommer jag skriva ut Ginnys synvinkel också.
Kapitel 2.
(Neville)
Jag satte mig brevid Dean och Seumus på frukosten näste morgon.
Båda sa ett hastigt:
- Hej, Neville.
Och börjad prata om Quidditch. Jag trodde starkt att dom bytt samtalls ämne.
Irriterad över att dom inte kunnde prata med mig utan att skämmas hälde jag upp pumpa juci och tog lite gröt. Jag brukade tycka matten var den godaste någonsin här på Hogwarts men inte idag. Det ända jag kunnde tänka på var Nathalie.
Hon är Slytherinare och ihop med Blasi Zabini, tänkte jag buttert.
Men ändå… hon hade kysst Harry (villket inte gör mig gladare) villket en Slytherinare aldriog skulle gjort.
Jag kollade bort med Slytherins bord och märkte att hon inte var där. Besviket vände jag huvudet mott min gröt. Den såg äkligt och morrbjudande ut.
Mina dystra tankar avbröts av att posten kom. Jag väntade bara på att farmors uggla skulle komma med saker jag glömt. Men iställe för bara farmors, uråldriga uggla kom så kom en annan uggla. Vacker och majestätisk. Jag kollade på adressen. Den kunnde omöjligt vara till mig. Men det stod bara:
Öppna den inte vid bordet Neville!
Nathallie.
Jag bara stirrade. Snabbt åt jag upp frukosten (den såg plötsligt mycket godare ut) och gick ut ur salen. Det var egentligen minst en kvart kvar men jag gick ändå till hagrids stuga. Vi skulle ha skötsel och vård om magiska djur med Slytherin. Som tur var hagrid inte där. Eller Fang.
Jag öppnade hastigt brevet.
Det var inte specielt långt och det fick mig gensáts på sämre humör.
Neville, om du blivit kär i mig så ska du veta att det är för att jag ville. Du är bara trollbunden av den kraft viller har. Och kolla på fakta!!!
1. Jag är slytherin
2. Du är Gryffindore
3. Du är en tönt.
Nahalie
Argt knövlade jag ihop brevet. Hur kunnde jag vara så korkad att jag trode att det skulle bli vi två?
(Nathalie)
Ända sen jag skickat brevet har en hård klump växt och växt i maggen.
Men jg visste att Zabini kunnde bli väldigt våldsam så det var för att skydda honom.
Men ändå så kunnde jag inte få bort bilden av hans ansikte. Och jag kunnde inte sluta fantisera om hur hans läppar skulle kännas…
- Natha!!! Ska vi inte gå? Frågade Zabini och grep tag runt min midja. Han borrade in sitt ansikte i mitt hår.
- Ja vänta bara så ska jag bara hämta en ny fjäder penna.
Jag drog min ur hans grep och smet in i tjejernas sovsal. Egentligen gick jag hit för att hämta pergament och för att bli fri från Zabini.
När jag gick ner igen var Zabini inte där. Villket var tur för mig. Medans jag gick mott Hagrids stuga tänkte jag ut hur mitt brev till Neville skulle se ut…

Sorry att det inte blev så mycket om Nathalie men kom inte på något att skriva om.




Kapitel 3.
(Nathalie)
Jag slog mig flera gånger i ansiktet. Hur kunnde jag vara så dum? Hur kunnde jag tro att det skulle bli vi 2? Blicken han get mig.
Men föresten är han inte kär i mig på riktigt. Det märker man. Deras tomma blickar, oförmåga att prata, deras lägntas fulla blickar……
- Omöjligt… viskade jag för mig själv.
Hur kunnde Neville longbottom undgå min kraft??? Men nu när jag tänker efter så var det samma sak med harry, han verkade helt oberydd av att hon kysst honom. Eller han hade i alla fall inte sökt upp henne en.
Men just nu bryr jag mig bara om Neville. Och jag lovar att han kommer att ändra sig. Han kommer villja ha mig och bara mig!
(Neville)
Jag slog hårt med näven i väggen. Så hårt att det började blödda.
- Neville, vad är det? Hördes en röst.
Det var Ginny Weasley.
Jag svarade inte utan gick bara där ifrån. Men Ginny gav sig inte.
- Hon har faktiskt rätt, Neville. Hon är en ville, sa Ginny.
Jag blev så förvånad att jag stannade.
- Hur visst du? Frågade jag
- Hittad hennes brev, sa Ginny och höll upp en lapp.
Jag så att det var hennes brev. Jag slet det ifrån Ginny och rev sönder det.
- och föresten förtjänar du någon bättre, sa Ginny medans hon småsprang för att kunna hålla jämn takt.
- Vad vet du om det? Fräste jag
- Neville, du är mycket bättre en Natahlie, sa Ginny allvarligt.
- Men ingen vill ha mig, sa jag.
- För att, bli inte arg nu, du är litte klummpig, glömsk och vågar inte vissa vem du är, sa Ginny.
Jag tänkte säga imott ,em hon hade rätt.
- Vad ska jag göra då? Frågade jag
- Vadå göra? Frågade Ginny.
- Så att hon börjar gilla mig! Sa jag.
Ginny såg på mig ett tag och verkade fundera.
- Du skulle kunna vissa henne vem du är egentligen, sa Ginny tills slut.
- Vadå egentligen? Frågade jag
- Jo med du vet, ibland verkar du som om en liten knuff skulle få dig att ramla omkull… började Ginny men avbröt sig mitt i menigen av Nevilles blick.
- Men oftas ser du ut som om Grabbe och Goyle var en barnlek, skyndade hon sig att säga.
- Men hur? Frågar jag
Dom hörde fotsteg i korridoren och Nathalie kom gående.
Jag gjorde precis som Ginny sagt, vissat vem jag var egentligen, men på mitt lilla set.
Jag vred Ginnys huvud så att hon kollade på mig och kysst henne.
Först verkade hon så förvånad att hon inte gjorde något alls. Men sen börjad hon kyssa tillbaka.
Min tunga letade sig in i hennes mun och möttes hennes. Ginny grep tag i mig och drog mig närmare så att vi stod tätt samanläkade och då hörde vi hur nathalie gick snabbt förbi oss. Men varken jag eller Ginny brydde sig. Just då fanns bara vi två.
Till slut särrade vi på oss och flämtade efter andan.
Efter åt visste jag inte varför, ville ju bara göra Nathalie avundsjuk, men jag kysste Ginny många gånger igen. Kanske var det bara för att hon var den första. Men just då trodde jag att jag hittat den rätta.
Jag kysste henne igen och våra tungor möttes åter.
- Neville, jag älskar dig! flämtade Ginny när hon stod intryckt mott väggen.
- Jag vet, sa jag och kysste henne igen.
Vi kysstes ett tag till innan Ginny sa:’
- Kom jag vet ett lugnare ställe.
Det lätt konstigt efter som att det var helt folktomt.
Hon grep tag i min arm och drog iväg mig.
Jag visste inte var vi skulle men plötsligt var vi vid ett ställe jag varit i flera gånger förra året.
- vi behov-rummet, sa jag förvånat.
- Ja. Stå bara helt stilla här så ska jag ordna ett perfekt ställe åt oss, sa Ginny.
Hon gick 3 gånger fram och tillbaka.
Efter 3:de gången kom det en dörr fram.
Vi gick till samans in i den och rummet var så olikt det var förra året.
Det fanns en soffa för 2 framför en brasa som sprakade varmt och välkomnade, en bubbel pool* (* bara så att ni vet hör det här inte till storyn. Så blir det alltid med ett *. Men iaf, jag kom bara på något med bubblen pool), en stor säng och ett runt bord med två stolar.
Jag hade ståt och kollat mig omkring ett tag men sen när jag vände mig om mott Ginny var hon inte där. Jag kollade mig omkring och såg att hon låg i sängen.
Jag gick ditt och la mig brevid Ginny. Hon la sig över mig och kysste mig.
När vi slutat drog Ginny av sig sina kläder. Jag gjorde detsama.
Hon la sig över mig och där gjorde vi det…
(Nathaliet)
(*Det blir ett lång kapitel men måste skriva innan jag glömmer) Jag vankade av och an i sovsalen.
- Jag måste glömma honom, tänkte jag argt.
- Natha, vad är det? Frågade Pansy som satt och kollade på mig.
Snabbt hittade jag på en lögn.
- Tror du verkligen att Blaise gillar mig? Frågade jag.
- Ja! Sa Pansy
- Tror du jag vågar ligga med han? Frågade jag
- Har du inte gjort det en? Frågade Pansy och tittade bestört på mig.
- Nä, har du? Frågade jag
- Ja! Flera gånger! Sa Pansy
- Hur mycket är klockan? Frågade jag innan hon hann ge mig flera beskrivnigar om det.
Pansy kollade på golvuret borta vid dörren.
- halv 11, svarade hon
- Okej, vi kanske borde sova, sa jag.
Vi gick och la oss. Snart började Pansy snarka men jag låg vaken i flera timmar…
(Ginny)
Jag vaknade plötsligt till.
Nevilles tunga andnigar fick mig att bli varminonbords. Sakta vände jag mig om och röde vid hans anskite. Han vaknade och kollade på mig.
Först låg vi bara och kollade på varandra.
- Hur mycket är klockan? tänkte jag och då märkte jag en klock på väggen.
- Neville, klockan är halv 6, sa jag.
- Mmm, sa han.
Jag reste mig upp och kom på att jag var naken. Men jag brydde mig inte om Neville såg mig. Jag drog på mig min kläder. Neville reste sig upp han med och tog på sig sina kläder.
Vi gick tillsamans ner till Stora Salen.
Vi satte oss brevid varandra och pratade livligt om allt vi kom på.
När vi var klara så kysste han mig och vi gick mott våra lektioner.
Okej det blev lite snuskigt det här kapitlet men det är en lite sån ff. så ni som tyckte att det här bara var äkligt och ni inte vill läsa mer kan ni gott sluta!

5 maj, 2012 20:21

Borttagen

Avatar


BRA!!!! *bevakar*

6 maj, 2012 09:17

Bevaka tråden

Forum > Fanfiction > Varför just jag?

Du får inte svara på den här tråden.